Detta examensarbete behandlar Språkval engelska och syftar till att undersöka hur det är utformat i grundskolan, vilka orsaker det finns till språkvalsbyte samt hur elever, lärare och skolledare uppfattar ämnet. Språkval engelska saknar nämligen kursplan och betyg och organiseras olika på skolorna. Studien grundas i två olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lärare och skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkätundersökning med språkvalselever.Resultatet visar att ämnet saknar riktlinjer och mål från Skolverket, att skolledare och undervisande språkvalslärare upplever ämnet som problematiskt samt att mycket arbete återstår innan ämnet fungerar optimalt.

Detta examensarbete handlar om några elever med utländsk bakgrund och deras attityder till det engelska språket. Jag intervjuade sex elever och fann att två av sex elever läser texter på engelska på fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat språk än svenska, engelska och modersmålet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehålla mer konversation, grammatik och översättning. Jag intervjuade också två lärare för att få reda på hur de ser på engelskundervisning på en mångkulturell skola.

Syftet med denna uppsats är att jämföra engelska läromedel för årskurs 3 med läroplanen och kursplanen i engelska samt att se om läromedlen tar hänsyn till tidigare språkforskning. Vi har analyserat tre olika läromedel, både textbok och arbetsbok, det vill säga totalt sex böcker. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys. Det innebär att vi ställt fyra frågor utifrån den engelska kursplanen för årskurs 1-3 och läroplanen. Inget av de läromedlen vi analyserat följde den engelska kursplanen och läroplanen helt.

Det finns flera olika varianter på språket engelska. Dessa varianter kommer från både olika geografiska och sociologiska platser. En sådan variant är afrikansk engelska. Engelska blir vanligare och vanligare i Afrika, så olika varianter av afrikansk engelska växer fram hela tiden. För en lärare i engelska är det viktigt att lyfta fram även denna variant av engelska i undervisningen.

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom ämnet engelska. Undersökningen baserades på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever i år 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka engelskans påverkan på det svenska språket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers inställning till och attityder till användning av engelska i svenskan.Här vill jag ta reda på hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de använder engelska ord i sitt vardagliga språk och varför de använder engelska ord. Andra frågor som jag vill få besvarade är vilka engelska ord som används, om man föredrar engelsk stavning på engelska lånord eller svensk stavning. Slutligen vill jag också få besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstår svenska meningar med lånord i, om man godtar svenska meningar med engelska lånord i och om man använder svenska meningar med engelska lånord i. Arbetet bygger på en enkätundersökning som gjorts på två grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i år 9.

Engelskan är ett dominerande världsspråk och ett av tre kärnämnen i grundskolan där betyget godkänt krävs för vidare studier. Lärare för yngre elever måste vara beredda att ta ansvar för starten i engelska, men i lärarutbildningen antingen saknas obligatorisk engelskutbildning eller så omfattar den några veckors studier. Detta arbete handlar om lärares och lärarstuderandes syn på sin beredskap att undervisa yngre elever i engelska. Den baseras på enkätfrågor till lärare och lärarstuderande och visar att få lärarstuderande väljer engelska som specialisering. Vidare undersöks attitydskillnader till engelskundervisning i skolan mellan lärare och lärarstuderande, med respektive utan utbildning i engelska.

Syftet med vår undersökning var att se om elevernas attityd till den engelska språkundervisningen förändrades genom att använda oss av skapande arbetssätt, i egenskap av bild, musik och drama. Arbetet genomfördes under sju veckor på en skola i Luleå kommun. Vår praktikklass bestod av 26 elever i åldrarna 11-12 år. Vi arbetade med olika skapande teman varje vecka exempelvis dramatisering av en engelsk saga och collage. Elevernas eventuella attitydförändring mätte vi genom två enkätundersökningar som genomfördes i början och i slutet av praktikperioden.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara.

"Forskning har funnit att små barn fram till och med sex års ålder har särskilt lätt att erövra språk. Det finns svensk forskning som studerat hur barn från andra länder reagerar på att undervisas i svenska däremot finns det få svenska studier som visar hur undervisning i ett andraspråk påverkar svenska förskolebarn. Även internationellt sett är dessa typer av studier sällsynta. Syftet med denna studie är att vidga förståelsen för hur introduktion av engelska påverkar barn i en svensk förskolas verksamhet. Studien är av kvalitativ form.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ?Fast Track-klass? årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

BAKGRUND:I detta avsnitt går vi igenom vad läroplaner, kursplaner och skollagen säger om engelskundervisningens upplägg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning säger om barn och engelska. Det är även inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och även samhällets syn på engelska som skolämne och som språk.SYFTE:Syftet med denna studie är att undersöka hur barn under förskolans senare år och grundskolans tidigare år ser på engelska som skolämne och som språk.METOD:Vårt val av metod är kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes på grund av ett intresse för att gå in på djupet i barns tankegångar kring engelska som språk och som skolämne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i åldrarna fem till tio år.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, där vi fokuserar på olika undersökningsområden.

Syftet med min undersökning var att studera hur gymnasieelever upplever att tala engelska, både ur allmän karaktär samt att undersöka hur de upplever att tala om detta sker med utgångspunkt i en film. Undersökningen genomfördes under två olika tillfällen med två olika gymnasieklasser: vårterminen 2004 och höstterminen 2004. Min undersökning visade att flertalet elever känner osäkerhet och bristande självtillit inför att tala engelska. Att använda film som motiverande faktor visade sig fungera väl, och utgjorde dessutom ett hjälpmedel till att kunna placera engelska termer i sitt rätta sammanhang. Dock visade resultatet att filmen i sig kan ersättas av andra läromedel.